Idag som varje dag, har jag gått upp klockan 7 och sen åkt och jobbat. Varit lite hänging idag, kände inte för att jobba så syster kom och hämntade upp mig vid 3 och vi gick och tittade runt på stan lite här och där, sen så nu sitter vi hemmas hos Liselott(?) och vi ska äta varmamackor och enbart mysa, får friska upp huvudet lite och börja tänka i positiva banor. Klart vissa dagar alltid är jobbigare än andra, men usch för jobbiga dagar som inte tar en någonvart ! Man bara står och trampar och trampar men kommer inte längre än att det blir sent, och ingenting har löst liksom. Så känner jag i allafall idag, allt man gör liksom bara är förgäves och allt man säger eller gör liksom spelar ingen roll ! Kan ju inte bara sväpa det undermattan och tro att allt är överstöckat, utan man måste ju som sagt gå igenom allt här i livet för att sen säga att man faktikst har  "levt livet" det är ingen dans på rosor direkt. Det vore nu man önskade att mobilen inte fanns, att man slapp all bråk, och sen framför allt att människor faktikst kunde skaffa sig ett liv, hitta på någonting att göra åt deras och sluta lägga sig i andras, sköt ditt så sköter jag mitt liksom, jag har redan mamma,pappa/familj osv som sköter om mig, tar hand om mig och som ser till att jag mår bra ! Jag behöver ingen extra, som tror sig veta allt om mig när dom enbart knappt vet vad jag heter, eller hur ens mitt namn stavas? Skrattretande. Så nu gäller det att rensa tankarna och samla nya tills man kommer hem till Kristinehamn, men idagens läge så vet jag inte ens vad jag kommer åka hem till? Återförening?Bråk?Kärlek?Vänskap? Låt se..

Jag älskar dig stora syster. Tack för att du finns, och för att du är den du är, puss !