Just nu gör det ganska ont att leva. Jag har glömt hur ont det gör att känna hjärtesorg, speciellt när hjärtesorg kommer som ett brev på posten. Ganska oväntat. Vill inte heller säga att jag är så glad över allt jag har, när jag lika gärna kan förlora det med. Men jag tror att om någonting är dåligt i ens liv så ska man göra någonting åt det, och hjälper det inte så ta bort det. Man vad hjälper det mig? när jag inte längre vet om jag saknar det vi hade eller om jag bara saknar honom. Jag vet bara att jag gör det, och det gör så himla ont.